Vilken underbar dag det har varit idag! Allting flyter på så underbart lätt.
Gjorde mitt Kungsholmen-prov idag och trots att jag var väldigt nervös tyckte jag att det lät riktigt bra.
Helene Stureborg, musikläraren jag sjöng upp för, sa det jag redan visste, jag har ingen stor röst ( dvs. ingen operatant) men, hon sa att den var vacker, vilket jag inte själv skulle säga. Men jag får bara tacka och ta emot.
Självklart inser jag att hon säger någonting uppmuntrande till alla, men jag hoppas ändå att det gick bra. Annars hamnar jag väl troligtvis på Jensen eller Östra.

Efter det skjutsade mamma mig tillbaka till skolan.
Kändes tungt att gå in i Adolf Fredriks korridorer igen och känna stanken av kebabgryta och tonåring.
Jag längtar så mycket till gymnasiet, vilket det än blir. Bara det räddar mig från denna hemska tillvaro bland alla hemska estetungar på A F.

Svenskalektionen var ändå underbar. Uppgiften vi fått om att skriva ett credo fick mig först att skratta,
men nu känns den som en riktig utmaning.
Här är någonting jag verkligen kan, och det är god tid för mig att börja visa framfötterna i sam-ämnena.
När jag hörde Data mumla " är det inte feta terminamos nu eller?" ville jag bara att lektionen skulle fortsätta. Det låter så nördigt, men jag var helt inne i mina egna tankar, satt och planerade mitt liv.
Alla planer och alla mål jag har, det känns så tryggt. Jag vet vad jag vill men samtidigt, går den första idén åt fanders kommer jag inte sluta kämpa för det. Jag var nära på att ge upp allt det där förra veckan.
Omfattningen på skolken började bli oroväckande men nu är jag tillbaka med nya krafter och med
nya planer för vad jag vill uppnå.

Så, för att sätta igång med mitt nya sätt ska jag plugga nu, innan volleybollträningen istället för att som jag brukar göra, sitta vid TV'n och lata mig.
Längtar redan efter att se hur det här kommer gå.