Varför gör jag alltid såhär? Jag väntar med att plugga till proven till dagen innan och då sitter jag uppe hela natten, går upp kl. 5 på morgonen för attt hinna plugga på morgonen också och sen sover jag hela dagen efter det.

jag känner att jag verkligen har svullnat upp av allt godis jag har tryckt i mig de senaste dagarna för att döva känslan av att jag inte alls håller på med det jag vill.
jag vill ju spela in AK47 och resa sverige runt.

Jag vill vara ledig så man kan ägna hela förmiddagen åt att träna och sen käka lunch på standen med friendsen och sen bada. Åka hem och äta middag med underbara familjen på sommarverandan, lyssna på hur faschinerad pappa fortfarande (efter 60 år) är av himlen och drömma sig bort tills solen börjar gå ner och då dra på sig ett par jeans och klackar under sommartunikan och parta hela natten lång. Ljumma sommarkvällar, ljummen folköl och total frossa i allt som inte verkar existera i en duktig K-holmares värld (sol, bad, träning, god mat, obeskrivligt heta män, spänning, kärlek, sand mellan tårna m.m)
Sanna <3

Nu jag jag prickat för 2 klänningar
                                      2 jeans
                                      3 par skor
                                      2 solglasögon och otaliga smycken
som jag SKA, inte vill, SKA ha till sommaren.
ge mig urban ge mig urban ge mig urban

Ska nog äta lite till, sen får det vara slut med det här tröstätandet. :D det är ju inte som om sommaren kommer snabbare bara för att jag går upp några kilo till... :P mer troligt att den kommer senare för att den drar sig för att se mig näst intill nakna beach-body om det inte blir lite trim nu i sommarspurten.

Ja, va bra, va skönt.. snart är NK provet över, bara några timmar kvar.
Till skillnad från på mattprovet så tror jag att det kommer gå helt okej.

Jag saknar tre personer väldig mycket, Lova, Sanna och Joppe.
Men vi ses ju snart, sånt gör vi. <3








WE RULE!

FAKJO!

Känsla: saknar max, fuck
Plats: 7eleven
Väder: Regn
Låt: Trying to recall (inte ens bra på fyllan)
Planer: Träning, plugg och piano.
Citat: "Sån där måndag"- pappa

får väl uppdatera när jag inte dör av tristess. Jag hatar marie lindberg

Gud vad jag vill åka bort, särskilt nu när det är så härligt väder.
Tänk att bara sätta sig på ett tåg och åka ngnstans, typ skövde t.ex, en stad jag inte varit i.

Jag har upptäckt vad jag älskar sverige, det är så mysigt men ändå internationellt på något naivt och lite smågulligt sätt.
Jag bara älskar att vi fortfarande har den svenska fikakulturen, jag bara ÄLSKAR den svenska fikakulturen.
Den är lika helig som the och clotted cream i england. Ingen tar fikakulturen med mazariner, weinerbröd och mandelkubb ifrån sverige, ingen tar det ifrån mig.

Jag är otroligt glad ändå att det är så småstadslikt i Stockholm, jag menar.. tänk om det var som i de riktigt stora städerna. Där man i stortsett har lika stor chans att springa på Paris Hilton som man har att springa på en vän.
Där man inte känner igen någon och man blir betraktad som en gaaalning om man pratar med någon man inte känner.
Det är fortfarande lite så att man inte snackar med grannen på tunnelbanan utan anledning, men om man vill så kan man ändå prata med vem som helst.

Jag kom på att Stockholm är så otroligt litet när jag nu träffade på en dam med en hund som jag har träffat förut, för inte så länge sen.
Hon har en Irländs Terrier precis som jag och därför känns det sjukt om jag INTE skulle hälsa på henne, och ännu värre om jag inte skulle hälsa på hunden.
Hon verkade lite stressad, så jag kände mig lite dum att jag uppehöll henne, men det var ändå kul.

Hon kände igen mig och vi bytte några ord om hur underbara hundar vi har och jag fick en liten puss av hennes grabb och sen skildes vi åt igen.

Sånt skulle jag aldrig kunna göra i någon annan stad i ett annat land.. eller skulle jag?
Jag vet ju egentligen inte det för det är ju en sak att man inte gör det som turist, men kanske att man gör det som vanlig medborgare. Men jag tror nog inte det.
Blir man verkligen pussad av främlingars hundar i New York?
Har de verkligen tid för varandra i London?
Skulle jag bli lika mysigt "alla känner vi varandra på något sätt" bemött i något annat lands huvudstad?

Sen måste jag ju säga att jag har märkt att främlingar gärna pratar med mig, jag tror att de dras till mig på något konstigt sätt.
Det är inte sällan tanter kommer fram och bara börjar berätta om sitt senaste läkarbesök, eller små barn rycker mig i jackärmen och säger "kolla kollaaa! "och pekar på något för att sen börja utbilda mig i vad det är för något vi ser.
Jag brukar känna mig lätt obekväm i såna situationer, men man kan ju säga så att jag skulle tycka att det var väldigt synd om det aldrig kom fram någon till mig.
Det skulle väl betyda att jag inte verkade trevlig?
Jag tror jag ser rätt trevlig ut när jag går på stan för jag tänker ofta på glada saker, eller på något trevligt samtal jag haft med någon tidigare den dagen, så troligtvis går jag runt och småler och flinar.
Det är lite pinsamt när man kommer på sig själv med det, men det kan jag bjuda på om det betyder att tanterna som troligtvis inte har många vänner kvar i livet och vars barn har egna familjer nu får känna att någon lyssnar på dem en stund, eller barnen vars uppstressade mammor inte har tid att lära sig vad en "grunkamojj" är får känna sig lite viktiga ett tag.

Jag kommer ju ihåg hur jag var när jag var liten, och troligtvis kommer jag förstå tanterna när jag blir gammal.
Hur gärna jag än vill ha många vänner livet ut så ska alla jobba, alla ska skaffa familj och om man inte anstränger sig av bara fan så förlorar man vänner bara genom att inte ha tid för dem just då för att det är något som är "viktigare".
Kanske kommer jag bli en riktig veteran inom främlingssnack när jag blir gammal! Vem vet?

Usch, jag ska inte dricka kaffe, jag blir uppspeedad och glad. Det är lite jobbigt att vara det när man inte har ngn att dela det med.
Jag får helt enkelt köpa en tidning, sitta här i solen och titta ut på människorna som går på gatan utanför, dricka min latte, känna hur varm skinnpajen blir i vårsolen och bara njuta.
Speedad kan jag ju vara någon annan gång.

---------------------------------------
Jag kanske borde ha hälsat? För att förklara att det är fred?
Kanske hon redan vet att det är det, eller så bryr hon sig inte.

Sitter och lyssnar one repeat på Måns Zelmerlöws Cara mia.. den är faktiskt grymt funky! :P
Haha, den är lite som Torneró ju..

Har kollat på lite resor i vinter, funderar på om jag och Kassi inte ska samla ihop ett gäng och åka ngnstans en eller två veckor i vinter.. eller kanske på höstlovet.
Men det ligger ju så otroligt långt fram  i tiden, men jag hade tänkt mig att jag skulle skaffa ett jobb till hösten, mest för att känna att jag bidrar med mitt.. att jag inte bara roar mig och klagar på skolan.

På tal om skolan så MÅSTE min skola ringa upp Kassi nu, det börjar bli litet tajt med tid nu om hon ska börja i min klass, vilket jag har ställt in mig på, annars överlever jag ju inte 2 år till i K-holmen.

Har varit vid Riddersvik med mamma och lipton idag, och sen satt vi ett tag på verandan och fikade och sen var det dags att bada LippePippe..
Så nu är jag rätt trött, men ska iallafall tvinga mig själv att träna ikväll så jag kan visa mig på beachen i sommar
<3 Sanna, FF, ph+felix+kristian, joppe, Måns Zelmerlöw

Drömmer mig tillbaka.
Jag hade sovit över hos Jennifer och morgonen därpå åker vi och badar. Fan va underbart livet var den perioden!
Det var perioden när jag och Jennifer sågs ofta, och jag bodde hemma hos Sanna.

Det var perioden då jag för första gången på flera år kände frihet, kanske tomhet också men jag hade iaf inget som band mig fast till förväntningar och ideal.
Solen sken varje dag, och jag kommer ihåg hur jag njöt under bilfärden tillbaka från stranden.
Det var kokhett i bilen som stått i solen på parkeringen och man brände huden på bilbältena,
och vi satt mest tysta och lyssnade till bilradion, Jag, Jennifer, Jeppe och Roppi.
Vi hade fönstrena öppna och när vi kom ut på de stora vägarna blåste det in massa solvarm sommarluft.

Den sommaren åkte jag till Sannas landställe Malma Kvarn två.. kanske tre gånger. Jag kommer inte ens ihåg.
Det var inte så viktigt då, när man åkte, när man åkte hem, hur länge man sov på morgonen eller när man gick och la sig på kvällen.
Det fanns inga regler utan vi gjorde det vi kände för.

Sommaren var underbar, även om jag vet att det fanns mycket problem som jag dumt nog tillät mig själv att bry mig om, men det var ändå jag och mina absolut bästa vänner som levde livet den sommaren, och när sommaren gick mot sitt slut, och jag kom hem från kroatien och Jennifer kom hem från Kreta brun som en7-eleven brownie var vi nöjda och gick med stolta steg mot gymnasietiden.
Jag var dum nog att tro att jag skulle klara gymnasiet utan er.
Hur kunde jag och Sanna välja olika gymnasium?
Varför sökte vi inte till Rytmus?
Varför känner ingen i klassen mig? De säger att det är för att jag är borta så mycket, mycket frånvaro rent fysiskt helt enkelt.
Men det är inte riktigt så, man kan inte känna mig utan att känna mina vänner, och utan dem bygger jag upp en rejäl berlinmur runtom mig.
Jag vet ju redan att ingen kan någonsin mäta sig med Joppe och Sanna, så varför låta dem ens försöka?

Längtar till den här sommaren så otroligt mycket att jag inte riktigt kan fatta det själv.
Då kommer jag inte vaa fångad av plugg och läxor, och inte heller hindrad av meterhöga snödrivor med skavande sand och frätande salt.
Jag kommer vara helt fri, glad, brun och helt jävla vacker!

Jag sov dumt nog middag idag, vilket resulterade i total insomnia inatt istället.
Fan :D

jag gav dej all min tid, jag gav dej hela mitt liv
helt fritt, utan bricktid, jag gav hela mitt liv
jag försöker också förstå, (varför, varför?)
varför jag stannar kvar, (varför, varför?)
jag litade blint på dina svar när jag frågade i förtroende
och jag frågar mej själv, (varför?) jag var beroende
beroende av dej och ditt sätt, ditt vett och etikett
hur du fick mej bli en simpel marionett
jag var ett spel för gallerierna, och ut i fall att
du behövde vandra helt ensam, berövad på skratt
så skulle jag finnas till hands, för lite glans & romans
ge dej total uppmärksamhet, fylla ditt liv med substans
jag var en drog som du gick på, du fick din kick så
blev fucked up, helt schizo, på allt skit som jag gick på
du knullade mej på alla vis som det gick
och din steez var så slick, jävla bitch
du har is i din blick..

jag är inte den rätte, och du har själv sett det, så tyst nu
du är så söt när du bara drar åt självaste helvete

Happ, jag hade alltså fel igår när jag trodde att det var globenkompensation igår. J
Jag borde alltså varit i skolan, och idag blev ingen lång dag heller.

Jag försov mig på morgonen, gick på kemin, åt lunch, satte mig och pluggade kemi i typ 1 ½ timma och sen fick jag en kraftig allergisk reaktion på persilja, började kräkas och gick hem.. till kassi.
Där var jag till kl 20 över fyra..
och nu sitter jag är.. uppdaterar senare ikväll. PUSS

Sådär, tillbaka från Linköping där jag hälsade på nyinflyttad syster med tillhörande pojkvän.
Hade jättetrevligt, Linköping var en söt och vacker stad och det är alltid kul att åka bort, mycket för att det är kul att se nya saker och så skönt att komma hem sen.

Vi Kunsholmare har ju ledigt nu idag som kompensation för övertiden i Globen.
Jätteskönt för jag hinner kolla på lite skoluppgifter jag vet att jag har försummat under ovet. Dock vet jag inte om jag kommer gö det ändå. Är ju sugigt dålig på självdiciplin när det gäller skolarbete m.m

Kommer nog mest bara lata mig och kela med Lipton, kanske skulle ta och ringa Stefan.. det var länge sen.
Sen när Sanna slutar så ska jag ringa henne.. sen på kvällen sk jag väl bara titta på TV och trimma Lipton.
Längtar faktiskt till skolan på ett sätt.. men jag tycker det är så skitamycket plugg och jag har ingen studieteknik överhuvudtaget. Sanna kan bekräfta det.

Köpte snygga kläder på en oväntad butik i Linköping, som även finns i Sverige, men jag kommer nog ej nämna namnet eftersom man vill ju ha godbitarna för sig själv :P NAJS..
men inte lika snygga som på urbanoutfitters...men det duger.

Sitter och lyssnar lite på The Ark som vanligt... bra band att alltid gå tillbaka, så klassiskt lyckade poplåtar som det kan bli. Musikaliskt men enkelt.. mums.
Blir man inte fet av Cola Light? Vissa säger nej, vissa säger jo.. krångligt.
Man ser ju massa tjockisar dricka Cola Light och det ger ju intrycket av att man visst blir fet av det, men samtidigt kan det ju vara för de sköljer ner burgers med Cola Light... hm. Tänkvärt.

Sen kom jag och tänka på en sak till.. Nu på bussen hem från Linköping.
Jag satt längst fram vid fönstret på vänster sida.. den absoluta ultimata bussplatsen, med extra benutrymme och brevid mig satt en extremt normal man.
35+, och det var så skönt att sitta brevid en normal människa. Jag kände mig så himla normal jag med.
Han satt lugn och tyst och lyssnade på lite musik i Ipodlurar, sov ïbland, tittade på klockan ofta, pratade lite i mobil och precis som jag använde han bussbältet.
Jag brukar alltid få sitta brevid gamla överviktiga tanter med eksem och andningsbesvär, eller tolvåriga snorungar med skitiga kläder och dålig andedräkt.. eller rockabillytanter, 40+ på väg till Viking Line med polarna... de är värst, de pratar med en, spiller cider på en och sjunger med i värdelösa låtar från bussradion.
Finns det alltså alltför lite lugna normala män i åldern 35+ ? Eller attraherar jag dumskallarna?
Rör jag mig i fel kretsar och befinner mig på platser där dessa sansade, välkammade väluppfostrade karlar finns?

Hoppas även min generations pojkar växer upp för att bli sådana behagliga män.. För just nu verkar jag inte kunna hitta någon som inte antingen sviker mig eller avskyr mig.
Varför dras jag alltid till den som passar mig sämst? Jag skulle behöva en trygg kille, inte för snygg, kanske några kilo för mycket, snäll och omtänksam. Någon som gillar att bowla och spela kort, någon som kan tänka sig att ta promenader flera gånger o dagen med mig och min hund och som gärna stänger av mobilen på natten.
Kanske någon som vill följa med min familj på charterresorna till Teneriffa och inte svär inför mina föräldrar.
Någon att titta på film och käka godis tillsammans med och som mer än gärna lär känna mina kompisar (läs: Sanna). En kille som har fattat att tjejer också dricker öl, rapar och går på toa, och att string är obekvämt.

Fan, jag har redan blivit en kärring.
ÄLSKAR dig Sanna.. hittills är det du som passar bäst inte på beskrivningen av min drömman! :D haha