Då var det dags att uppdatera bloggen då.

Som den som läst vet har jag ibland sömnproblem - något som jag under det senaste året tagit ganska lätt på, men nu börjar jag väl se allvaret i det.
Det resulterar i att jag har humörsvängningar och får svårt att både äta regelbundet och koncentrera mig.
Jag blir orkeslös och en jobbig männsika att leva med helt enkelt.

Anledningen till varför jag tar upp det här dystra ämnet är att jag känner att en våg av trötthet sveper över mig, och inte den sortens trötthet som man gäspar och går och lägger sig av utan den sorten som får dig att sitta och stirra på datorskärmen till dålig dacemusik hela natten.

Så för att göra något meningsfullt av tiden kollade jag upp lite kläder - jag har som vanligt ingenting att sätta på mig.

Imorgon ska det tydligen bli bra väder och jag ska till Drottningholm med Lipton och mamma.
Då vill jag ha på mig :


men som vanligt blir det väl mjukisar och "elevrådströjan". FAN, varför kan man inte vara lite stylish bara?

Saknar Sanna och Prästmaren

Satt och tittade runt lite och fick för mig att kolla in Alex Schulmans blogg.
Jag älskar honom i .SE, jag älskar honom i Stureplans så jag tänkte - Varför inte?

Jag bläddrar igenom det första pladdret, mest meningslösa postningar av enstaka meningar med över 50 kommentarer av olika idioter, men sen kommer det - det perfekta, det slagfärdiga, det våghalsigt sanningsenliga inlägget som beskriver precis varför jag älskar Alvx Schulman.

Inlägget heter "Att prata skånska är att kräkas en smula" och är helt briljant.
Jag älskar två skåningar, Timbuktu och Alex själv som flyttade därifrån i tidig ålder (vilket han förklarar i nästa inlägg, troligtvis för att undslippa mordhot).
Men det här är så på pricken precis vad jag tror alla stockholmare känner ibland.
Man får lust att skrika i skräckblandad panik  "TA UT TENNISBOLLEN UR MUNNEN OCH SNACKA SOM FOLK!" när en skåning, på breeeedaste skånska dyker upp i radio eller i TV. Det är nämligen omöjligt, omöjligt att förstå vad han säger.

Läs Alex Schulmans inlägg om skånskan här : http://blogg.aftonbladet.se/14002/perma/453519

PUSS

Hela sverige borde få ett sabbatsår i amerika någongång. Vi kanske kan få EU-kommissionen att gå med på det som en rättighet, då de tvingar oss att slänga alla böjda gurkor eftersom bara raka är tillåtna inom EU.
Varför då? undrar ni, eller du.. hm, med tanke på att det faktiskt (att döma av kommentarerna på min blogg) bara är en människa vid namn Kassandra som läser den här.
Jo för att vi i Sverige, inte minst de unga, lever ett så extreemt vanligt liv. Allt är normalt - vilket vi också lär oss i tidig ålder av program som bullen och fråga olle - eller tidningar som frida och KP.
Så fort vi gör någonting som kan vara annat än "normalt" drabbas vi antingen av enorm ångest och gottgör detta genom att leva Svenneliv resten av livet, eller så tutar någon annan i oss att " äsch, det där är heeeelt normalt, inget att oroa sig för".

Är det inte så så säg?

Nu menar jag inte att USA är något gaaaalet place där alla är urflippade, men USA är stort och framförallt : USA är inte  Sverige.
Det ligger långt som helvete bort, är någorlunda civiliserat, de flesta från sverige kan språket ( även om vi uttalar Empire State Building och World Trade Center felaktigt), och viktigast av allt : det bor jävligt mycket folk i USA.
Detta sabbatsår i staterna skulle alltså kunna ge oss svenskar en chans att förstå att vi inte alls är normala, beiga, tråkiga svenssons utan faktiskt riktiga, sviniga människor med tankar, idéer och jävla mycket bus i kroppen.
Tänk när Sverige kom tillbaka till Sverige efter sabbatsåret sen.
Alla skulle ha massor att berätta, vara upplivade - eller nerknarkade för den delen.
Några skulle ha stannat, vissa skulle ha åkt hem efter 35e alkoholförgiftningen och några skulle ha skaffat familj, halvamerikans familj .
Hör ni (du) planen?
Förstår ni (du) min vision.
Sverige skulle kunna börja på ny kula, bygga upp ett samhälle byggt på upplevelser, känslor, minnen och drömmar om framtiden, istället för att fortsätta leva i en bubbla av normalitet och rutin.

Nej, i höst är det resa till London m. Sannapanna
Men nästa år - roadtrip á la FF genom USA.

PUSS / framtidens stora ledare.